Diddes Väg till Atlas

Jag lovar att ni kommer att döda mig för att jag säger det här.
Men gud vad tungt det är, när man spenderar en hel dag på stranden, och upptäcker till sin fasa, att man är nära på att DÖ av solsting. Jag lovar. Helt sjukt bränd är jag, och det påvisar ännu en gång, något som jag försökt pränta in i huvudet på folk sedan ja, urminnes tider, att det är SJUKT jobbigt att vara slacker.

För att påvisa hur tungt det är, valde jag faktiskt att ta med en bild. Så njut nu. För nu har ni fått en bild.
Lägg märke till att det inte är min hand på bröstet, det är avtrycket från handen.



//Mattias

Jag är medveten om att jag inte har uppdaterat bloggen på ett jäkla tag. Jag skyller helt enkelt på ett för hektiskt liv och att högtalarna på datorn nästan är sönder, inte lika kul då.
-Men nu ska vi allt blogga!

Jag fick ett tips om att gå tillbaka till den gamla klassikern armhävningarna, lustigt att jag inte tänkt på det själv!
Killen som går under alias 'Anonym' du är GUD och jag ska döpa en gata efter dig. Anonymgatan ska jag kalla den, och den ska ligga i Paris, jag har nämligen stora planer på att utvidka mitt nuvarande territorium, men nog om det, det får bli ett framtida projekt, och en framtida blogg kanske? Vem vet.

Så efter att ha gått tillbaka till gamla klassikern känner jag mig nu helt plötsligt lite handikappad, jag hatar armhävningar och det är det tråkigaste som finns i hela världen. Nästan.
Så för att lösa detta tänkte jag gå ner till den stora staden och lyfta lite tunga saker. Nämligen ÖL, men som vanligt är det Hannes jag väntar på. Han är alltid en stor bromskloss. Mannen utan fart, Grabben utan hela ben, Pojken utan viljan att springa, Killen med omättbar sömn, Mr. Oansträngd, Herr. Lat, Mr Lat-O-Gonzaler, ja, kärt barn har många namn. Det där är bara början. Skulle kunna lägga upp ett ytterliggare inlägg bara för att håna Hannes, men jag måste nog ner och ta lite glass.

Au Revoir, Mattias.

Tjo!
Äntligen semester, precis vaknat, klockan är runt halv 12, och jag är inte bakis. Tror på denna dagen jag.
Riktigt skönt att få sova efter att ha sovit ungefär 2h igår ( tack Johanna...) p.g.a. tidigt flyg och tjatande kvinnofolk.

Angående träningen så är jag lite skeptisk till hur jag ska göra, packade väskan i fyllan igår natt, och inte låg det en hantel där i inte. Vad kan det kosta att köpa en här nere tror ni?
I värsta fall får jag köra på Moas 'lyfta-öl-koncept'. Men det funkar det med :)

En sak som är värd att tänkas på:
Angående Rainbow som pajade efter 20år ( eller var det 25 ? ) av stadig tjänst, så stod min syster i kö till den karusellen. Vissa föds med tur, andra föds med förmågan att ducka en kula varje gång, andra är helt enkelt slackers.
Så kan det gå.

//Mattias

Först och främst - har jag fått endel kritik i kommentarerna att jag inte följer reglerna jag satt ut för mig själv. Detta tycker jag låter lite väl hårt faktiskt, även Gud fick en vilodag, bara att han valde att lägga den på en söndag. Jag valde att lägga den lite slumpartat, kan dock hålla med om att själva meningen är att köra varje dag. Så får be om ursäkt - men att mina tyglar inte stramas åt så hårt i framtiden, mmkay Lars?

Till ett verkligen problem nu, det är nu klart att jag ska åka iväg på metalfestav i Tyskland, närmare bestämt Wacken. Jag har då börjat fundera på hur satan jag ska ta med mig hantlar osv, det kommer ju se jättekonstigt ut om jag ska ha med mig det i min redan minimala väska.
-Jag funderar vidare.

Ska åka hem till Sverige nu på fredag, och är även ledig på Torsdag, så har en riktigt kort vecka framför mig.
Klockrent.

Status på magen: Skakigt, men ovanligt OK.

PS: För andra gången lovar jag här och nu, att en bild SKA upp innan jag åker hem.

//Mattias.

Min mage är helt fuckad idag - precis som vanligt. Allt började med shots en söndagsmorgon klockan fyra, detta resulterade i huvudvärk och illamående dagen efter. Detta resulterade på sin tur till att man inte ville käka något vettigt till kvällsmat. Detta resulterade i Chilinötter och cup-soup. Jävligt gott och Jävligt bra för buken.

Nämnde jag att om man shotar en söndag klockan fyra, så slocknar man ganska så lätt när man kommer hem? D.v.s. så har jag nu missat att träna ännu en gång.
-Fy!
Dock så har jag klarat att köra nästan varje dag i 19 dagar hittils. Jävligt stabilt! Helger när man är onykter så har man faktiskt lite rätt att glömma, det tycker iaf jag, och jag bestämmer reglerna.

Funderar på om jag ska tänja på gränserna lite och ta en buksprängare på min redan dåliga mage. Det skulle vara värt att se.

//Mattias

Måste börja med att be om ursäkt - bilden jag utlovade - kom ju såklart aldrig upp. Förlåt, jag är en dålig människa. Kan skylla på att vi var för inne i att spela UEFA för att ta kort. Det gick inget vidare igår då jag fick stryk både en, två och tre gånger för mycket. Av både Thanger och Glenn. Inte bra.

För att kanske vara lite på topic för en gångsskull, så kan jag ju meddela att jag faktiskt har tränat varje dag utan en, men det var helg och jag  var lite full.
-Godkännt.
Har ännu inte märkt någon skillnad, men vad tusan så jobbigt är det inte att köra 10 minuter varje kväll. Vem vet, jag kanske t.o.m. fortsätter efter projektet. Men det får tiden utvisa. Jag siktar på att få med Atlas på en pose-bild med mig sista dagen, så om du läser detta Atlas kan du väll skicka iväg ett mail?

Nog om projektet - nu till en av mina djupa tankar:
Jag gick och funderade häromdagen på hur det känns när man tänker, och det känns trots allt som man verkligen styr med huvudet. Är inte det lite konstigt? När jag tänker efter, så verkligen känner jag i huvudet hur det faktiskt är i huvudet jag tänker.
-Är dette inprogrammerat att det ska kännas så? Eller har man alltid gjort det? Det skulle jag vilja veta.
Tänk om exempelvis jag bestämmer mig för att ta reda på detta - och isolerar mina framtida barn i skogen för att programmera in, att hjärnan sitter i knät. Tror ni då att de kommer att känna i knät såfort dem tänker efter?

Gud vad jag skulle behöva en magisk box, som svarade på alla mina onödiga frågor.

//Mattias

Idag vaknade jag upp och var egentligen jäkligt trött och bitter. Mina tankar ändrades dock i det skede då jag faktiskt förstod att det var lönedag idag, toppen.

Efter gårdagens svek tvingades jag vända mig till Johanna Forss och hennes Bali bilder. Det blev en del öl, och mycket trevliga diskutioner. Bland annat en tanke kring hur fort en riktigt snabb stenograf kunde hugga in i sten.
-Jag gissar på skitsnabbt.
Detta fick mig att bli sjukt inspirerad till att bli jättebiff så jag klarar av att simma ut till de stora vågorna när jag surfar.
-Kom igen Didde!

Jag har fått önskemål om att lägga upp lite bilder för att visa hur det går för mig, detta ska självklart fixas. Om jag kommer ihåg så ska jag fixa det det första jag gör när jag kommer hem, bara för er skull. Har även fått önskemål om en bild INNAN jag började. Det blir svårt att fixa, mycket svårt.

Kan som en sidnot berätta att jag har inte märkt någon skillnad själv, förutom att jag är jävligt trött i armarna hela tiden. Men vad gör man inte, när borde man förvänta sig resultat? Sker det direkt eller i en jämn takt?
-Ja inte vet jag, hoppas det kommer på en gång i slutet av månaden, så står jag där med spräckt tröjja och riktigt biffig kropp. DET skulle vara grymmt coolt.

Glenn upptäckte till min stora förvåning att en person som varit precis under näsan på oss, Johan, är som klippt och skuren som mittback i Aston Villa. Nu funderar vi serriöst på att maila dem och fråga om provspelning för vår nya stjärnlirare.

//Mattias

"Svek - en synonym för förräderi.
Förräderi
Förräderi är en benämning på något en person eller grupp förser sin motståndare med information och/eller ansträngningar genom att operera inifrån. En som bedriver förräderi kallas förrädare. För att en person skall betraktas som förrädare i ordets rätta bemärkelse skulle man kunna säga att det krävs:
1. Att personens agerande betraktas utifrån de bedragnas perspektiv,
2. Att personen slutligen blir upptäckt i de egna leden, antingen genom att slutligen aktivt ena sig med motsidan eller genom att bli avslöjad vid ett tidigare eller senare stadium. "

Jag misstänker att troligtvis 50% kanske ännu mer, av min läsarkrets börjar att överge mig. Jag känner det som ett djupt svek och en smärta i mitt bröst. Ett svart hål börjar växa i mitt hjärta och jag känner ångest och panik.
-Vad har jag gjort fel? Är det för långa inlägg? Är dem för korta? Är det för några bilder och för lite musik?
Alla dessa frågor utan svar. Vad ska jag ta mig till?

Varför har du slutat läsa Dunken? Eller började du ens?
-Argh! Dagen du skaffar en blogg ska jag lysa med min frånvaro!

//Mattias.

Ni har hört talas om det tidigare - det är jag övertygad om. Det som kallas det, vissa har det. Andra inte. Det är vad som får folk att gilla dig - oavsett vad man gör. Typ som Rolling Stones, jag skulle aldrig kunna slänga ut saker ur hotellrum OCH vara älskad. Det är mycket det i dem måste jag säga.

Det jag nu börjat fundera på är, vi som saknar det, är det något man kan träna upp? Vad får det att vara det?
DET! Skulle jag vilja veta. Någon av alla mina flitiga läsare som har en tanke kring detta?
-Ja, Dunken jag syftar på dig.
Men samtidigt - skulle det inte ruinera hela grejen med det om man kan träna upp det? Det känns mer som en naturlig talang än något som man kan få på vägen. Men vad vet jag, jag har t.o.m. startat en blogg för att jag är för slacker. Det är inte ens nära att vara det även om jag så låg inne på intensivkurs i flera årtionden.



När jag pratar om det menar jag såklart inte filmen Det jag har inte ens sett den, men den verkar vara sådär ändå.




 IMDB till IT

//Mattias

Återigen Måndag. Jäkla skönt, har saknat min dator, mina kaffemuggar som jag ska ta bort någon dag, min sletna telefon som Paola ringer på, min disphatt jag inte orkar ta på mig och buksprängaren* som får mig att ha ont i magen varje dag.
-Detta är ju uppenbarligen en lögn, och jag hade gärna varit hemma. Gärna haft helg. Gärna spelat Boxning på Wii Sports med Johanna och vinna. Gärna se Pixie dricka rött vin direkt ur flaskan och sist men inte minst gärna se på hur en omskärelse går till, i närbild.
-Men detta går inte. Det är ju trots allt måndag.

Nu tycker ni kanske jag låter bitter, kanske är jag det, men det är ju måndag!

Projektet går ganska bra, jag har tränat nästan varje dag. Märker väll inte direkt någon skillnad men det kommer väll! Vägde mig i helgen igen, 60kg. Misstänker att all öl under helgen hade satt sina spår, efter några toabesök senare vägde jag återigen 55kg. Oroväckande mycket skit jag sitter inne på.

// Mattias

*Buksprängaren är en mycket intressant uppfinning. Det går ut på att man tar en chokladmuffins följt av en Latte. Detta får magen att känna av en skum kemisk reaktion och gå high-wire. INTE att rekommendera.

Gud så tråkigt när lönedagen slår samman med hyran. Allting försvinner direkt. Kul. Dock så betyder det att vi får stanna en månad till, det är ju trevligt.

Huset är fruktansvärt fullt, och jag har upptäckt att en toa är fruktansvärt lite med två fruntimmer i huset. Dock så städade dem igår. Så det är OK, mer än OK faktiskt. Superbt.

Jag gick och funderade på en sak när jag gick till bussen imorse, jag gör ofta det, men denna gången kände jag att jag var något på spåren. Undra om varje människa -gammal som ung, vit eller svart, man eller kvinna- föds med en speciell talang. Bara att den slumpas ut. Jag ska förklara lite mer ingående - Precis som Messi, Ronaldo, Maradona, Pele och självklart Owen föddes att vara mästerliga på fotboll, medans andra föddes att vara mästerliga på annat. Det jag nu tänkte på var - undra om ALLA människor är födda att vara så bra på något, bara att det kan vara precis vad som helst. Tänk er om t.ex. Tobbe Trollkarl är helt magisk på skidskytta, men han har aldrig provat. Tänk om Bubbles istället hade valt att göra en karriär inom backhoppnings istället för musikalisk.
-Jag tror ni ser min poäng.
Jag hoppas och tror till 100% på min teori, för det betyder att det finns hopp även för mig, och för Dunken.

För att göra det ännu tydligare vad jag menar med att det slumpas ut så tänkte jag dra ett exempel:
För er som har sett Battle Royale så blir det nog lite lättare att förstå, men konceptet borde fungera.
I filmen så väljs en klass ut av ren slump ( ! ) att helt enkelt slåss mot varandra på en öde ö, tills det endast finns en överlevande kvar. Detta är inte så svårt att förstå, eller hur?

Trixet är dock att barnen får varsin väska innan de går ut, med vapen, mat och annat nödvändigt.
-Men tror ni de får samma vapen? Sjävklart inte, de får ett av ren slump ( ! ) när de greppar väskan. Så medans de två huvudpersonerna springer runt med ett grytlock och en kikare, får en annan en armborst. Väldigt rättvist.
-Och det är så jag ser min tanke lite, jag springer runt med ett grytlock och möter folk med k-pist hela dagarna.
-Mycket orättvist.
Men jag ska nog komma på min k-pist, och då får ni se upp.


Jag börjar bli fruktansvärt trött i armarna, det är riktigt jobbigt att träna faktiskt, vilket självklart är meningen. Men så är det. Jag börjar fundera på om det är någon mening med att fortsätta när det här projektet väl är över, menar det är faktiskt inte så jobbigt att köra lite innan man går och lägger sig, rent av en vana nu. Skulle absolut kunna somna utan det - garanterat. Men ändå. Det är inte dödigt. Jag kämpar på och har inte märkt ett skit hittils - motiverande.

Men men, vi pumpar på.

//Mattias

Vår lya har utökats med två unga jäntor - Fanny och Louise. Har knappt hunnit träffa dem än dock, men de är säkert skittrevliga, Glenn har ju dragit hit dem för att överraska Tanger.
-Det funkade.

Jag är återigen rädd för att min lunch och sovschema kommer att bli rubbat och därmed sabotera mitt projekt. Men stark som jag är i mentala hälsan så kommer jag stå emot som aldrig förr. Jag skall icke rubbas.

Jag har tränat på bra ändå, och jag känner resultat i form av sega armar.
-Härligt.
Jag önskar bara att jag kunde bli som Atlas snart, jag börjar bli trött på det här. Jag har också funderat på hur fan jag ska göra när jag drar till sverige, det är ju skitjobbigt att packa en väska med hantlar i, argh I say.

Ikväll är det bio som gäller, blir nog att köra lite reps med en Fanta Frozen tror jag

MVH Mattias.

Så är det Tisdag, dagen efter Måndag. Stort.
Måns sa en jäkla bra sak igår, Tisdagar är den mest omotiverande dagen på veckan. Anledning:
-Måndag är man taggad inför att hata, så den är man lite beredd på, men Tisdag, där har man inte ett skit att se fram emot. Det är i början av veckan, solen skiner med 90% säkerhet inte, och fåglarna kvittar absolut inte. Onsdag då? Jo, lill-lördag och dagen innan lön, den funkar. Torsdag är ju lönedag, och dagen innan Fredag.
-Jag tror nog Måns har en poäng.

Glenn bestämde sig för att hjälpa mig att pumpa igår. Han gjorde det genom att först spöa mig på UEFA med 2-0, en grym match, för att sedan visa för mig hur mycket mer han kunde lyfta.
Tack för stödet Glenn. Dig kan man lita på.

Idag ska jag sova direkt när jag kommer hem.

Mattias.