Diddes Väg till Atlas

Imorse ( läs eftermiddagen ) lyckades jag med stort behag komma in på min gamla väninnas ( Om en kille har en kompis som råkar vara av det kvinnliga könet - eller ha det kvinnliga könet för den delen - borde det rimligtvis vara en väninna? Rätta mig om jag har fel. ) skunk från när hon var 15. Dagboken dessutom, mycket trevligt.

Roligaste från dagboken måste ändå vara när hon berättade hur dåligt det gick på bowlingen, faktiskt så dåligt så hon inte fick en enda Spike!
....kan man tänka sig. Inga Spikes på en hel runda. Det är illa.

Men framför allt la jag märke till hon strukturerade upp sitt liv genom att planera. Planera tycker jag är lite komiskt. Jag har aldrig i hela mitt liv planerat under en längre tid - och jag har en känsla av att det kommer att förbli så. Men samtidigt så känner jag att jag nog inte kan fylla ett schema heller - jag gör helt enkelt för lite.
Men endast för er läsares skulle ska jag nu försöka lägga upp resten av veckans schema:

• Onsdag - Fika på JLo's fik bestående av Kaffe och Semla. Planerad att tas idag. Men ingen var sugen på semla så det fick endast bli kaffe.
• Torsdag - Utflykt med Hannes och Cattis. Vart vet vi inte - jag föreslog Öland. De tyckte det var för långt. Vi har även planer på en sedan tidigare planerad 'Gammal klänning - fest' som kan ske denna kväll.
• Fredag - Vakna upp i klänning och vara bakis. Förhoppningsvis hemma.
• Lördag - Dagen innan jag åker. Här planeras något AWESOME. Vad vet jag inte.
• Söndag - Bär det iväg till Dublin för att förhoppningvis ta hem priset i 'Bästa Manliga Varelse' som jag blev nominerad till i höstas.

Förövrigt kan jag meddela att de legendariska Sampoerna börjar sina. Jag har endast två stycken kvar, och de försvinner nog imorgon. Sedan är det slut. Finito. Si comprensluto. El Slutzo. Mucho Slut. Jag skulle kunna skriva det på tio språk till men jag vill inte skryta med mina språkkunskaper.

Jag också meddela att min Fifa form är så dålig att jag blir mörkrädd just nu. Men jag har ändå förhoppningar om att det ska räcka för att slå Thanger vars kunskap när jag lämnade Dublin. Inte räckte längre, än vad hans ego gjorde.

Nu är det dags att dra vidare på nya äventyr, äventyret som ska fylla memoarboken kallad - Diddes Stora Äventyr, Och Små.

//Mattias 'El Nyrakado on sie Huvudo' Didriksson.

PS: Det om nomineringen hittade jag på. DS.